Fru form & fix

 

En sen söndagsbild från tidigare. I helgen har vi fortsatt göra vinter ute, fått undan alla löv, bytt däck på andrabilen, röjt lite mer och vi är tacksamma att snön inte kommit än eftersom vi fortfarande inte är helt klara med hösten.

 

 

Torsdag igen, veckorna går så fort! Temat den här veckan ska vara sovrum och jag kör på det även om Fabriken har driftstopp för tillfället.

 

Sovrum har varit tema hos Fabriken tidigare. Då var det vinter, nu badar rummet i skuggor och ljus. Inte just i dag kanske, när regnet öser ner, men i helgen när jag fotade var det faktiskt så här soligt. Även om det går mot mörkare tider har vi ett ljust sovrum. Ytterväggen ut mot balkongen består nästan helt och hållet av fönster och så balkongdörren.

 

Det har inte hänt mycket sedan jag visade bilder från rummet senast. Lilla A flyttade ut och byrån in igen. En inramad bild på barnen är nog det enda nya. Och den lilla loppisfyndade skålen på fot i min samling.

 

Tydliga veck på överkastet skvallrar om att det för det mesta ligger fint ihopvikt i garderoben och nästan bara plockas fram när vi antingen får besök eller när rummet ska fotas. På vardagarna ligger täcket för det mesta i samma röra på kvällen som när vi lämnade sängen på morgonen. Men visst är det väl så att det är bra att lufta för att slippa kvalster?! Jag skyller på det och låtsas att jag skulle ha bäddat annars.

 

Jag lägger ut veckans torsdagstemainlägg trots att det inte påannonserats på Fabriken än. Förra rummet som visades upp var köket. Om köket var det rum i vårt hus som jag är minst nöjd med, så är nog vardagsrummet det rum jag tycker om mest just nu. Det är också där vi är allra mest. Det ligger på nedervåningen, i anslutning till hall och kök, med trapp upp till övervåningen och utgång till altanen. Barnen kan leka själva medan vi lagar mat, de kan gå in när vi vill sitta ute och njuta lite längre och väldigt mycket leksaker ryms under trappen bakom soffan.

 

 

Rummet är ljust och jag har fortfarande inte putsat några fönster eller bytt gardiner, så de tunna, vita med fåglar få ge sommarkänsla ett litet tag till.

 

 

Vi möblerar aldrig om. Trist kanske, men jag trivs med hur vi har det. Istället är det små detaljer som förändrar rummet då och då. Just nu är det koppar, svart, grått, natur och vitt som gäller. Inte mycket nytt egentligen, det enda jag köpt är två kuddfodral och ljuslyktorna i koppar. Lampsockeln och krukan på vita skåpet fixade jag enkelt till själv, några gamla kuddar och ljus passade igen lite enkelt gräs i globvasen.

 

 

Nu när hösten kommer börjar det bli dags att elda mer i kaminen igen. Den ger fort värme i vardagsrummet, men tyvärr sprider sig värmen inte särskilt bra i huset och den stannar inte heller kvar när brasan slocknar. Någon annan typ av spis hade kanske varit bättre, men nu fanns den här när vi köpte huset och vi eldar mer för mys och det är inte dumt det heller!

 

 

Vårt vardagsrum lever verkligen upp till sitt namn, vi är här varje dag, mycket. Mest är det lek och inte alls så här städat. Det kan vara järnvägsräls och bilar över hela golvet. Lite senare blir det soffmys, tevetittande, kanske lite spel, läshörna, kvällsfika och filmkvällar. Vi trivs jättebra och alla får plats.

 

Det är kyliga mornar nu, jag önskar nästan att jag hade vantar när jag åker, men inte riktigt än. Det är svårt att klä både sig och barnen när det är 5-6 grader på morgonen och blir 20 grader framåt dagen.

 

September är väl den första riktiga höstmånaden. Vi är mer inne och får precis som vid varje årstidsskifte lust att förändra. Ljuset blir annorlunda, efter ljusa skira månader och färgskalor får det lite varmare ta mer plats. Jag brukar inte byta till murriga höstgardiner, jag vill släppa in så mycket ljus som möjligt av det som finns. Men de tunna vita med fåglar får nog ändå snart åka undan för att kunna tas fram igen till våren. Jag har tidigare berättat att gardiner inte byts särskilt frekvent här hemma, på sin höjd blir det vår och höst och nu börjar det bli tid för de naturfärgade linnegardinerna, fortfarande ljusa men lite varmare.

 

 

Även om inte hösten är min favoritårstid finns det saker att uppskatta. Att känna doften av äpplen i klar kylig luft. Att återigen börja tända mer ljus och brasor, storebror sa på en av våra kvällspromenader i veckan att det luktade precis som julafton ute av all skorstensrök. Att vara inne mer efter en, i år extra lång och fin, sommar då inne nästan glömts bort helt. Att göra höst.

 

 

Hösten hos oss, precis som hos så många andra, går i vitt, naturtoner, grått, svart och koppar. Det betyder att köket och vardagsrummet genomgår en minimakeover för att kännas rätt, för hela huset genomgår inte denna förvandling, där trivs vi så bra ändå och gör små förändringar då och då precis som vanligt.

 

 

 

Veckans torsdagstema är kök. Vårt kök är det rum hemma som jag är minst nöjd med. Dels för att det är så litet men också för at det känns som det är dags för en renovering snart. Att köket var litet såg vi naturligtvis innan vi flyttade in och det funkar bra för oss till vardags. Vi har ett bord med fyra platser och lilla A på ena gaveln. Det går att lägga i en skiva när vi har gäster och vill man så får det nog plats 8-10 stycken runt bordet, finns det hjärterum... Men då är det trångt, både att äta och att fixa vid bänken och att komma in i kylskåpet är bara att glömma. En dröm vore att kunna bygga ut köket framför köksfönstret och därmed också få en slags groventré. Och drömma kan man alltid göra.

 

Vi gjorde om köket helt och hållet när vi flyttade in, det känns inte så länge sedan och att renovera igen har vi inga planer på riktigt än. Men det är faktiskt drygt nio år sedan köket blev klart. Då var vi väldigt nöjda och visst funkar det fortfarande, men idag skulle jag t ex inte välja björkluckor, vi skulle lägga klinkers på golvet och möjligtvis skulle vi stänga igen dörren mot tvättsugan och istället öppna upp från förrådet som några grannar gjort och därmed få lite mer bänkyta i köket. Tapeten börjar bli riktigt sliten och mattan på golvet som skulle vara så tålig har massor av märken och repor.

 

Det som är bra med köket är att det är ljust med fönster åt söder, det ligger i anslutning till vardagsrummet där barnen är mest och då tvättstugan ligger precis intill med ingång från köket kan vi ha micro och frys där inne för att spara plats i köket. Om vi vill renovera köket inom några år och inte byta allt även den här gången utan kunna behålla stommarna exemplevis, så måste vi göra det innan systemet försvinner helt ur Ikeas sortiment. De har ju bytt ut sina kök mot helt nya och jag har för mig att nästa år är sista chansen att komplettera till gamla kök.

 

Solen är framme men det blir inte riktigt så där varmt längre, mornarna är kyliga, vindarna svala och hösten är nog här snart. Än kallas det väl för sensommar och visst har det varit helt underbart fina dagar hela den här veckan också, första skolveckan. Vi åkte faktiskt till och med en sväng till stranden i måndags. I tisdags firade vi skolstarten med en glass på vägen hem och igår blev det sill till middag, små enkla inslag som förlänger sommaren lite, lite till.

 

Den här veckan har barnens vardag dragit igång på riktigt och jag är hemma själv några timmar vissa dagar i veckan. Värdefulla timmar då mycket ska hinnas med, stort som smått, roligt och mindre roligt. Som att sitta på arbetsfömedlingen och vänta på min tur i två timmar för ett samtal som tog fem minuter.

 

 

Men igår var det roligare, jag plockade och pysslade och gjorde fint hemma. Bland annat gjorde jag iordning den här krukan att ha på vita skåpet som nu fått ett höstigare uttryck.

 

 

Den får också symbolisera dagens torsdagstema, en plats att växa på. En vit kruka som jag först sprayade matt svart och därefter maskerade en tunn kant upptill och sprayade med kopparsprayen.

 

Förra veckan drog inspirationsfabriken visst igång efter sommarledigheten, men det missade jag helt! Jag har dragit ner på bloggandet under sommaren, gjort annat, och vi får ser hur det blir i fortsättningen. Men ett mål är iallafall att vara med på så många torsdagsteman som möjligt!

 

Juni är snart slut! Det är inte klokt vad fort det går. Vi haft en väldigt bra start på sommaren om man ser till vädret. Det har ju egentligen varit sommarvärme hela maj och juni. I tisdags hade vi nog den varmaste dagen, och kvällen, hittills.

 

Juni har varit en bra månad, med nya rutiner, men det har funkat. Vi har försökt ta till vara på tiden tillsammans ändå, några spontana kvällsfisketurer, cykelutflykter, bad och vänner. Vi har ätit gott och somrigt, mycket glass och jordgubbar. Hemgjord glass i olika smaker. Än har jag inte hunnit testa något recept ur fina boken från Linda Lomelino, men den ser lovande ut. Jag blir lite sugen på att ordna glasskalas, med en buffé av olika smaker och tillbehör.

 

 

Idag hittade vi första egna jordgubben i landet utanför köksfönstret. Storebror fick äran att provsmaka och den var som vanligt den allra godaste jordgubben! "Hemgjorda jordgubbar är mycket godare än köpta!" Och så har Ernst börjat med sina sommarprogram, ingen sommar utan Ernst liksom. Det blir spännande att se vilken slags inspiration han bjuder på i år.

 

Vår sommar blir lite speciell, maken jobbar sig igenom hela med bara några få lediga dagar. Jag jobbar också några veckor till innan jag ska vara föräldraledig med barnen tills det blir dags för skolstart. Därefter väntar ovissheten igen. Men först förhoppningsvis massor av sol, en hel del bad, mycket mer glass och jordgubbar, grillmiddagar, sandiga tår och gräsiga knän. Och så den oerhört efterlängtade, och oväntade, lilla semestern till Gotland.

 

 

 

Midsommarafton och nyårsafton kommer som en överraskning varje år, alltid lika plötsligt. Det är konstigt. Oj, vad ska vi äta? Var ska vi vara? Nu har vi sedan ganska många år vänner som vi brukar fira med, nyårsafton med en familj och midsommar med en annan, så det är liksom redan klart. Det är maten och hos vem vi ska vara som är våra svåraste beslut, inte särskilt svårt med andra ord. Kanske är det därför vi väntar in i det sista.

 

 

Det är en självklarhet för oss att gå till vår hembygdsgård på midsommar. Där, genom syrénen, skymtar gärdsgården kring hembygdsgården så här dagen före. Imorgon är det full rulle från tidig morgon med förberedelser. Kring lunch börjar besökarna strömma till och hela vårt område blir fullt av bilar som försöker hitta lämpliga parkeringsplatser. Lagom när lilla A ska sova sin lunchlur brukar de köra soundcheck inför folkdansen och Små grodorna. Och strax före två reses stången med stor precision och försiktighet.

 

 

Vi håller det enkelt på midsommar. Vi klär oss så somrigt som vädret tillåter, plockar så mycket blommor vi hinner och är glada om vi får sitta kvar vid bordet tills vi ätit färdigt middagen. Ingenting är självklart med fyra barn i olika åldrar. Vi har rationaliserat bort tjusig dukning, det är ingen idé att lägga tid på avancerade för- eller efterrätter. Vi grillar med goda tillbehör, äter jordgubbar, bjuder på rabarbersaft med sockrad kant på finglasen. Det räcker långt om alla är glada och har roligt!

 

Glad midsommar!

 

Jag märker att jag går på nån slags sommartid i bloggen. Jag är inte riktigt lika flitigt med antalet inlägg och inte heller lika duktig på att besöka och kommentera de bloggar jag tycker om. Men lite så måste det få vara under den korta årstid när man helst av allt är ute och tar till vara på ljuset, solen och värmen.

 

 

Sommartiden märks också på vilken typ av inlägg och bilder som presenteras. Inte bara hos mig såklart. Hos Inspirationsfabriken är temat mönster idag. Vintertid hade jag kanske fotat kuddar, gardiner, tapeter eller något annat inomhus. Nu gick jag istället ett varv runt huset och letade mönster.

 

Vi gick från kall vårvinter i april till försommar i maj. Hoppade över ett steg. Vi har haft varma dagar och kvällar, något som man inte kan räkna med ens mitt i sommaren. Frukost, lunch och middag ute, grillat var och varannan dag, barn som luktar solkräm och har sandiga tår vid läggdags. Lortiga sommarbarn, i maj!

 

 

Maj blev månaden då jag för första gången provade att sälja mina smycken på annat vis än via kontakter eller hemsidan. Då vardagsrummet gick från vintrigt grått till ljusare och tunnare toner. Krukor plockades fram och fylldes med jord och några försiktiga vårblommor. Gräslök och rabarber satte fart och växte över förväntan. Jag har gjutit betong och jobbat med smyckesbeställningar, varit på utflykter med barnen, planterat ärtskott med storebror, sommartränat i en gammal skola på landet, bakat och bokat en oväntad semesterresa.

 

 

Juni blir en annorlunda månad för hela familjen. Jag ska jobba i 6 veckor i sommar, sommarjobba liksom, som för... sisådär 16-17 år sedan... Barnen får gå upp på heltid på dagis, långa dagar för lilla A. Storebror är glad, han får äta mellis på dagis, varje dag, innan han går på sommarlov för att börja förskoleklass till hösten. 

 

Maj var en bra månad, nu hoppas vi att även juni levererar!

 

Utsidan på vårt hus har genomgått några förändringar sedan vi flyttade in för ganska precis nio år sedan. Ny färg, från ljusblått till grått, nya fönster, nya räcken på balkong, altan och bro, nya trall framför altanen, nytt tak till bron och nytt staket runt hela gården. Det enda som inte fått en genomgång är nog taket, som vi hoppas på att slippa göra något med också, men man vet ju aldrig vad som väntar.

 

Vår gård var full av växter som de förra ägarna omsorgsfullt placerat ut, några på mindre bra ställen enligt oss och några som vi helt enkelt inte gillade. Och så de som vi inte heller hade någon lust att ta hand om. Som jag nämnt tidigare är att påta i trädgården inte mitt främsta intresse. Lättskött ska det vara och helst ätbart. Alltså har vi tagit bort en hel del buskar under åren och nu är det nästan bara fruktträd och bärbuskar kvar. Syrén, pion, två enar och några andra perenner och lökar har vi också. Och en enda tulpan visade det sig, som jag hann fota igår innan lilla A tyckte att att det var en bra idé att plocka av alla bladen.

 

 

Jag gillar det grafiska, det är mycket linjer och riktningar på vårt hus, panel och läkt på räcken och plank. Olika grå nyanser blandat med vitt och åldrat trä. Bänkar och hyllor, enkelt byggda med stenar och brädor. Vi gillar vårt hus, både insidan och utsidan. Nu ska jag kolla in andras utsidor och säkert kommer på jag på en massa som jag skulle vilja göra om hos oss, trots att jag är nöjd.

 

På köksbordet är dagens tema. Allt som har med köket att göra känns så där att visa upp. Det är trångt och ofta stökigt, papper som ligger i högar trots att vi har så lite bänkyta, bärbara datorn står på köksbordet ganska ofta och det är sällan vi har så där snyggt och inspirerande som alla verkar ha.

 

 

Visst skulle jag kunna visa en bit av sanningen, men jag fegar ur och tar, som ganska ofta har jag märkt, en närbild istället, vinbärsriset på köksbordet.

 

 

För visst är det så, att det lätt blir många detaljbilder och vinklar ur valda hörn där kaoset inte är synligt. Det kanske är tråkigt, allt verkar vara så himla perfekt hemma hos alla så det är lätt att bli stressad. Men även om det skulle vara skönt att se lite mer av verkligheten ibland så är det, iallafall för mig, mer inspirerande att se när någon ansträngt sig för att presentera något på ett snyggt sätt.

 

Jag gillar ju sånt som glänser och gnistrar och tycker nästan att det är något magiskt med skimrande tyger, pärlor, smycken, tapeter, papper, you name it. Mitt motto är "det kan aldrig glittra för mycket, bara det är rätt".

 

En riktigt kall vinterdag då solen lyser och snön är gnistrande vit är bland det vackraste som finns. När jag skulle fota till temat hade jag ändå lite svårt att komma på hur jag skulle fånga det. Nu när jag skriver kommer jag på många fler idéer, men dom får jag spara på.

 

 

Det naturligaste för mig är pärlor, kopparsprayade prylar och omtyckta smycken. En vacker silverkedja, alldeles ny och gnistrande, precis som de nyfunna pärlorna i silver och koppar som påminner om den isande snön när solen faller på dem.

 

Men som jag skrivit tidigare så återfinns det metalliska i nästan alla rum hos oss. I badrummet är det våtrumsmattan som har glitter i sig och gnistrar när spottarna lyser. Vi har tapeter med metallinslag både här och där. Lampor, prydnadsföremål, kristallkronan i köket, det skimrande silvergrå tyget som döljer all förvaring i hallen. Metalliskt passar mig, jag ser fram emot att se hur andra tolkar temat och förmodligen får jag massor av inspiration!

 

 

 

Dagens torsdagstema är stilleben. Jag fortsätter på mattemat och visar ett från köket. En ögonblicksbild från när laxen skulle göras i ordning. Fint där och då.

 

 

Jag vet inte riktigt om jag är någon stilleben-typ. Inte för att det är någon speciell typ av människor som pysslar med stilleben. Men vissa är ju onekligen bättre än andra på det. Och ibland kanske förutsättningarna kan vara bättre. Visst har vi en del arrangemang här och var, men de är inte många just kanske för att platserna att ha dem på inte är så många av olika skäl. Jag önskar mig i framtiden en bänk eller byrå eller någon slags förvaring att ha bakom soffan. En yta att ha fina saker på. När lilla A blir större och sakerna får ligga kvar och det inte är någon risk att ha en blomvas framme, i höjd med små barnarmar som tenderar att vara längre och framför allt snabbare än man tror.

 

Jag önskar jag var bättre på stilleben, det kan vara så snyggt och ändå ganska enkelt. Jag ser fram emot att bli inspirerad av dagens tema!

 

April är vår, födelsedagar, ljus, knoppar i gräset, tunnare kläder, lättare skor. April är månaden då lilla A lärde sig säga "hejdå", då storebror åkte flygplan för första gången, då maken fick jobb, om än tillfälligt. Snön hann smälta bort innan majbrasan ska tändas, rådjuren har fortfarande inte ätit upp tulpanlökarna, jordgubbslandet är rensat och deklarationen gjord.

 

 

April är en månad som lovar bättring på olika vis, värme, ljus, mellis ute, grillmiddagar, fågelsång och fjärilar. Idag är en bra dag, solen lyser, barnen är förhållandevis friska, storebror ser fram emot säsongens första fotbollsträning och jag skaffar mig hantlar för att kunna fortsätta på den bana jag gett mig in även om antalet pass trappas ner inför sommaren.

 

 

Jag har sytt, bakat och pysslat en del. Mer ska det bli. Nya pärlor ska väljas med omsorg och smycken och tavlor funderas ut och skapas. I maj blir det vårmarknad, men det är en ny månad, först avslutar vi april.

 

Temat hos fabriken är idag "Fondvägg/På mina väggar". Jag gillar fondväggar oavsett om det är modernt eller inte. Vi har tre stycken, av olika anledningar. Den i sovrummet är den nyaste, den med fåglarna. Jag blev helt enkelt kär i den när jag såg den och var tvungen att tänka ut en lämplig plats. Däremot tycker jag att den är för rörig för att ha på alla väggar just i sovrummet.

 

 

Den i vardagsrummet blev en fondvägg i samband med att vi var tvungna att byta ut innerväggarna. Vi hade tapeten i hela rummet först och ända ut i hallen. Jag tycker fortfarande väldigt mycket om den och när vi som sagt var tvungna att bygga om ville jag ha den kvar, men då hade den utgått. Som tur var hade vi några rullar kvar, lagom till en vägg.

 

 

I trappen har vi en väldigt hög vägg rakt fram. Alla väggar i trappen och hela vägen upp till övervåningen var vita ovanför, den också vita, halvpanelen. Väldigt vitt med andra ord och en väldigt stor och tom vägg. När vi flyttade in hängde vi upp ett stort tyg som fond, men tröttnade på både mönster och färg. Det blev vitt igen tills vi för ett par år sedan beslöt oss för att tapetsera bara den höga väggen och jag är väldigt nöjd, både med tapeten vi hittade (som jag tyvärr inte kan hitta vad den heter eller vilket märke det är) och tavelväggen som vi förra året omsorgsfullt arrangerade.

 

 

Gemensamt för alla våra tapeter är att de går i gråblått med skimrande eller silvriga detaljer

 

 

Vad vi har på våra väggar, både fondväggar och icke fondväggar, har jag visat det mesta tidigare. Tavelväggen i trappen, barnens tavlor som jag gjort, fjärilstavlan hos Lilla A och så min stora fina 25-årspresent med hjärtan.

 

 

 

Det märks på gatan att våren är här. Grannarna tinar fram och igår var vi fyra barnfamiljer som möttes ute med våra cyklande barn. Det går utmärkt att cykla, även om det bli ännu bättre när de kommer och sopar bort allt grus från gatorna. Men på gräset är det fortfarande mycket snö och träden har inga knoppar än. Längs husväggen har det tinat så mycket att små scilla tittat fram och tulpanlökarna har kommit upp lite, lite. Lite mindre än vad de brukar vara när rådjuren kommer och äter upp dem...

 

 

Grillen brukar användas flitigt här hemma. Så fort det är tillräckligt varmt i luften så att inte maten hinner bli kall på vägen in grillar vi första gången för säsongen. Den här gången blev det lax med ugnsrostade grönsaker, fetaost, rabarberchutney och vitlöksröra.

 

Vilstolarna, och fotpallen som maken byggde förra sommaren, har fått komma fram och idag var det så skönt att sitta på det solvarma skinnet en kort stund medan barnen var på dagis.

 

Uteliv har vi året om, men det är lite lättare att ta sig ut när solen värmer och man kan ta på mindre kläder och livet i naturen börjar ta fart igen.

 

Dagens tema är belysning. Vi har haft det temat tidigare, i höstas när det blivit mörkare om eftermiddagarna och det kändes mysigt att kura inne med lagom mycket mysbelysning tänd.

 

 

Sista veckan i mars och skärtorsdag idag. Moster är på väg från Stockholm och vi har varit och storhandlat tidigt på morgonen. Mitt mood i mars har varit upp och ner, ena dagen har känts som semester och nästa har varit lite jobbigare och oron ligger och lurar i bakgrunden hela tiden.

 

 

Dagar fyllda av sol och faktiskt lite värme gör att vårlängtan gör sig mer och mer påmind. Längtan efter tunnare skor och kläder, torra vägar och lökar som börjar titta upp i gräsmattan. Färger som lockar går åt det pastelliga och även lite klarare. Jag provade mina fjolårssommarjeans här om dagen och de passar bra, ett par gröna och ett par i korall. I april kanske de åker på igen.

 

 

Jag ska gå igenom Lilla A´s vårgarderob och se vad som behöver kompletteras och vad som finns kvar från storebror. Sötaste skorna har jag redan köpt, de gick bara inte att motstå och jag längtar nästan lika mycket tills hon kan använda sina som till när jag kan plocka fram mina egna.

 

Föga originellt påskpynt hos oss, minipåskliljor, små ägg och lite ris i planeringen. Nyheten för i år är att kopparsprayen, efter tips härifrån, fått riset att skimra fint. Och att det hela får ta plats i det fina betongfatet som svärmor gjutit.

 

Vi brukar inte pynta speciellt mycket till påsk, men lite mer än så här blir det, vi har bara inte kommit så långt än. Det kommer bli mer ris, med mina färgade droppar i, lite mer ris med fjädrar och så påskgräset som förhoppningsvis kommer vara påskkrasse istället, om det växer som det ska.

 

 

Ute på bron står ännu en enkel plantering, lite brunt papper runt krukan, ett snöre, två ägg och ris. Välkommen!