Fru form & fix

I gårdagens maj-moodboard kunde man skymta lite tygrester, det turkosta från mitt dip-dye-snabbprojekt och ett vitt med skira fåglar. Fåglarna finns på gardiner i vardagsrummet, tunnt vitt tyg med tryckta fåglar också i vitt. Jag vill som sagt ha in ljuset! Jag hittade en vit lampskärm också, som varit undanlagd ett tag, med fjärilar. Svår att fota men jag tror att de går att skymta.

 

 

Idag väntar en anställningsintervju, lite hastigt och möjligen olämpligt med tanke på mitt sommarvik som börjar på måndag. Men jag får se var det leder. En intervju är alltid nyttig att gå på i vilket fall. Sedan hoppas jag hinna med barnen till stranden en sväng och på kvällskvisten kommer min syster från Stockholm. Hon fyller år idag och ska firas imorgon så vi ses på söndag igen. Trevlig helg!

Vi gick från kall vårvinter i april till försommar i maj. Hoppade över ett steg. Vi har haft varma dagar och kvällar, något som man inte kan räkna med ens mitt i sommaren. Frukost, lunch och middag ute, grillat var och varannan dag, barn som luktar solkräm och har sandiga tår vid läggdags. Lortiga sommarbarn, i maj!

 

 

Maj blev månaden då jag för första gången provade att sälja mina smycken på annat vis än via kontakter eller hemsidan. Då vardagsrummet gick från vintrigt grått till ljusare och tunnare toner. Krukor plockades fram och fylldes med jord och några försiktiga vårblommor. Gräslök och rabarber satte fart och växte över förväntan. Jag har gjutit betong och jobbat med smyckesbeställningar, varit på utflykter med barnen, planterat ärtskott med storebror, sommartränat i en gammal skola på landet, bakat och bokat en oväntad semesterresa.

 

 

Juni blir en annorlunda månad för hela familjen. Jag ska jobba i 6 veckor i sommar, sommarjobba liksom, som för... sisådär 16-17 år sedan... Barnen får gå upp på heltid på dagis, långa dagar för lilla A. Storebror är glad, han får äta mellis på dagis, varje dag, innan han går på sommarlov för att börja förskoleklass till hösten. 

 

Maj var en bra månad, nu hoppas vi att även juni levererar!

 

Precis som jag misstänkte skulle det turkosa leta sig tillbaka till vardagsrummet lagom till våren och sommaren. Kuddarna jag visade igår tillsammans med några andra gamla fodral och de här fina ljushållarna från iittala sätter tonen för årstiden. Ljuset tar över.

 

 

På skåpet skymtar min nya glödlampsvas som jag gjorde efter inspiration från Helena. Nu gäller det bara att hitta en lämplig plats till den.

Jag har varit sugen på att testa att göra egna kuddfodral och färga dem med dip dye-tekniken, dvs doppa exempelvis halva tyget och låta färgen suga sig upp så långt man vill så att det blir som en toning. Jag letade lämpligt tyg hemma att använda mig av och hittade gamla panelgardiner i turkost och tänkte mig att färga dem mörkare blått.

 

 

Men så när jag vecklade ut dem såg jag att solen redan gjort jobbet åt mig. Solblekta gardiner goes tonade kuddöverdrag, i ett nafs, och billigt blev det. Jag hann till och med nästan göra dem helt färdiga en dag när lilla A sov sin lilla lunchlur.

Ännu en nyhet bland mina smycken. Finaste kärleken. Fina ord som ursprungligen beställdes på en rejäl halsbricka av en tidigare kollega. Nu finns de även på ett armband. Handflätat läderarmband i två varv, med inflätad textbricka. Passar både killar och tjejer. Och jag måste säga att jag är väldigt nöjd över att jag kom på idén med att fläta fast brickan.

 

 

Nu ska jag fläta mer, mocka i olika färger, brunt läder, med och utan brickor. Jag känner mig väldigt sugen! Bara tiden räcker till.

Morsdag idag, en strålande men lite blåsig sådan har vi haft. Dagen började extra bra efter en natt när lilla A för första gången någonsin i sitt 1 1/2-åriga liv sovit hela natten, i sin egen säng dessutom. Fantastiskt! Även om jag inte räknar med att det kommer hända igen på länge. Morgonen fortsatte lyxigt då jag fick ligga kvar i sängen medan de andra gick ner och fixade frukost. Storebror kom upp med ett glas juice och öppnade balkongdörren i sovrummet när det var dags att kliva upp.

 

 

Vid lunchen kollade jag blogg-appen i mobilen och fick nästan en chock när jag upptäckte att jag vunnit en tävling jag var med i och inte vilken tävling som helst! Priset är bland det mest underbara jag kan tänka mig just nu! Vi ska till Gotland och bo hos Anna i deras Guesthouse i Rone på sydöstra Gotland. Helt otroligt och så himla uppskattat och välbehövligt! Tusen, tusen tack!

 

Dagen fortsatte sedan i lyckorus med mysig morsdagstripp till Mellanfjärden där vi fikade goda mackor vid havet och pratade om kommande lilla semester som vi trots allt kommer kunna göra.

 

Det hör inte till vanligheterna att jag bakar matbröd. Dumt, tänker jag varje gång det ändå händer, det är ju inte så krångligt eller tidskrävande som jag fått för mig. Det här brödet bakade jag i fredags när vi skulle ha middagsgäster. Lättbakade, billiga, goda och tre väldigt stora limpor får man. Vill man ha lite mer fibrer kan man byta ut lite vetemjöl mot kruskakli eller vetegroddar.

 

 

50 gram jäst

9 dl ljummet vatten

0.75 msk salt

1,5 msk olja

2,25 liter vetemjöl

 

Blanda ihop degen. Knåda ut 3 limpor, gör tre skåror med en vass kniv och låt jäsa till dubbel storlek. Grädda i 225 grader, 20-25 min.

 

Vi bjöd på vår variant på clubsandwich. Vi grillade kycklingfiléer, stekte bacon, gjorde aioli, sallad, hyvlade lite cheddar och grillade snabbt på brödskivorna lite innan servering. Supergott och enkelt i värmen. Nu är värmen borta, men jag skulle gärna göra mig en liknande macka till lunch. Jag får se till att grilla lite extra kyckling nästa gång, det är väldigt bra att ha i frysen.

Utsidan på vårt hus har genomgått några förändringar sedan vi flyttade in för ganska precis nio år sedan. Ny färg, från ljusblått till grått, nya fönster, nya räcken på balkong, altan och bro, nya trall framför altanen, nytt tak till bron och nytt staket runt hela gården. Det enda som inte fått en genomgång är nog taket, som vi hoppas på att slippa göra något med också, men man vet ju aldrig vad som väntar.

 

Vår gård var full av växter som de förra ägarna omsorgsfullt placerat ut, några på mindre bra ställen enligt oss och några som vi helt enkelt inte gillade. Och så de som vi inte heller hade någon lust att ta hand om. Som jag nämnt tidigare är att påta i trädgården inte mitt främsta intresse. Lättskött ska det vara och helst ätbart. Alltså har vi tagit bort en hel del buskar under åren och nu är det nästan bara fruktträd och bärbuskar kvar. Syrén, pion, två enar och några andra perenner och lökar har vi också. Och en enda tulpan visade det sig, som jag hann fota igår innan lilla A tyckte att att det var en bra idé att plocka av alla bladen.

 

 

Jag gillar det grafiska, det är mycket linjer och riktningar på vårt hus, panel och läkt på räcken och plank. Olika grå nyanser blandat med vitt och åldrat trä. Bänkar och hyllor, enkelt byggda med stenar och brädor. Vi gillar vårt hus, både insidan och utsidan. Nu ska jag kolla in andras utsidor och säkert kommer på jag på en massa som jag skulle vilja göra om hos oss, trots att jag är nöjd.

 

Inför marknaden gjorde jag en del nya smycken som jag funderat på ett tag. Normalt gör jag bara smycken efter beställning eller till mig själv när andan faller på. Men nu behövde jag ju lite att visa upp. Droppar och stjärnor är favoriter som funnits i olika versioner tidigare. Nu finns de i nya storlekar och kombinationer. Som vanligt är det fritt fram att komma med egna önskningar om ni vill beställa.

 

 

Droppar till öronen, men även till armband, här på kulkedja, eller halsband. Dropparna finns också i en mindre storlek både till öron och kedjor. Armbanden med hamrade pärlor har jag visat tidigare, här en pärla på varje läderrem. Dessutom den lite tjockare remmen med en dubbelt så stor pärla, 12 mm, riktigt snygg! Remmen finns både i svart och cognacsbrun. Och längst ner, ny hängande stjärna i mellanstorek till halsband eller armband, men även hängande till öronen. Stjärnorna är större än de tidigare som finns som stiftörhängen. Läs mer och se fler nyheter på hemsidan!

 

 

Jag fick en fråga om jag kunde hjälpa till att hitta en fin och stor brödlåda. Min första syn när jag tänker på brödlådor är de gamla i trä, med en lucka som man liksom drog upp som en rullgardin, i furu. Min bästa kompis familj hade en sån när jag var liten och där i fanns det alltid vaniljbullar.

 

Här hemma har vi brödet i en korg i skafferiet men jag förstår absolut det praktiska med en brödlåda, bara man har plats på bänken och det har inte vi.

 

 

Det finns brödlådor lite här och där när man börjar leta. Många liknar varandra och priserna varierar från lite till hur mycket som helst. Det är väldigt lätt att hitta snygga lådor i 1500-kronorsklassen. Men för de pengarna kan man göra annat som är bra mycket roligare enligt mig. Så jag letade vidare och den allra billigaste jag hittade blev min favorit (om jag låter bli att tänka på de i alla fina färger hos Bagaren och kocken...)

Det var soligt och varmt, många besökare, utlottningen lockade, visitkort delades ut och några smycken och en tavla fick nya ägare. Jag är nöjd med dagen. Många tyckte att vi hade fint och jag tycker vi hade fått till det bra med både svärmors betong och mina smycken och tavlor.

 

 

Jag dukade upp på kakfat och i skålar, förpackade sålda smycken i mina nygjorda presentpåsar och delade ut visitkort. Alla regnbågsarmband gick åt och silvret gnistrade fint i solen.

 

 

 

 

Sen söndagsbild idag, och det är inte ens jag som tagit den, är det ok? Inget inlägg igår heller. Förklaringen är att jag först var på marknaden och sedan bara ville njuta av vädret. Precis som idag, ingen lust alls att sitta vid datorn eller ladda över bilder från kameran. Jag har förstått att det var tillfällig sommar på besök, imorgon kommer regnet och väntas stanna i flera dagar, så jag gjorde nog rätt i att vara ute och njuta! När vi satt ute och åt middagen idag konstaterade storebror att vi ätit alla måltider ute idag, frukost, lunch, mellis och middag. Det är inte så vanligt, ens mitt i sommaren.

 

Foto st.nu Läs texten här.

 

Mer om gårdagen imorgon, den här bilden, från Sundsvalls tidning, får bli mitt bidrag till inspirationsfabriken denna söndag. Jag och svärmor vid vårt hemmabygge till marknadsbord, med sol på näsan och besökare i blandade åldrar.

 

Efter vad jag skrev i gårdagens inlägg passar det ju bra med en detaljbild, från köket till och med. Nytt från Lagerhaus, som verkligen kan det här med förpackningar! Diskmedel, tryfflar och väldigt goda lakritsbitar. En doftpåse blev det också, till storebror att hänga på lilla toaletten, han la genast beslag på den förra jag köpte och den har tappat doften nu.

 

 

Imorgon är det alltså dags för marknad, eller Kvisslebydagen som det heter. Ett återkommande evenemang, men för mig är det första gången jag är med och första gången jag provar att sälja mina smycken på det viset alls faktiskt. Det har varit en hel del jobb inför, om jag inte hade varit arbetslös skulle jag nog inte hunnit, eller varit tvungen att börja långt tidigare. Eftersom jag normalt bara gör smycken efter beställning så har jag inget färdigt lager att plocka från, så det har varit mycket tid i smyckesverkstaden. Dessutom vill jag att det ska vara snyggt upplagt och jag har även gjort egna presentpåsar dagen till ära.

 

Nu är det bara att hoppas att det kommer någon! Och att jag får sälja lite iallafall. Snopet annars...

På köksbordet är dagens tema. Allt som har med köket att göra känns så där att visa upp. Det är trångt och ofta stökigt, papper som ligger i högar trots att vi har så lite bänkyta, bärbara datorn står på köksbordet ganska ofta och det är sällan vi har så där snyggt och inspirerande som alla verkar ha.

 

 

Visst skulle jag kunna visa en bit av sanningen, men jag fegar ur och tar, som ganska ofta har jag märkt, en närbild istället, vinbärsriset på köksbordet.

 

 

För visst är det så, att det lätt blir många detaljbilder och vinklar ur valda hörn där kaoset inte är synligt. Det kanske är tråkigt, allt verkar vara så himla perfekt hemma hos alla så det är lätt att bli stressad. Men även om det skulle vara skönt att se lite mer av verkligheten ibland så är det, iallafall för mig, mer inspirerande att se när någon ansträngt sig för att presentera något på ett snyggt sätt.

 

Nu har jag suttit med prismärkning och annat inför lördag. Det blir en del helt nya smycken och andra som jag förändrat en del, tillsammans med gamla favoriter. Förhoppningsvis finns det något som faller besökarna i smaken.

 

 

De här färgglada armbanden tycker jag själv mycket om, både de i alla regnbågens färger och de enfärgade med en stor silverpärla. Jag har även några helt nya läderarmband med hamrade silverpärlor på en lite grövre rem, både svart och brun tillsammans med den tunna remmen och mindre pärlor i silver eller koppar.

 

 

Sedan kommer det såklart finnas en hel del silversmycken också, droppar, stjärnor, hjärtan, blad och budskapsbrickor. Här ser ni förresten en glimt av betongstjärnan som jag gjorde en egen gjutform till. Den ska slipas en del och när jag har en till stjärna klar ska jag försöka stämpla barnens namn och födelsedatum på.

 

 

Jag har förrutom smyckena även gjort sex olika tavlor som jag ska försöka sälja. De här tre fjärilstavlorna där fjärilarna liksom svävar över duken och så tre dop- eller barntavlor liknande de mina barn har.

Svärmor ska dela bord med mig på lördag. Hon gör betongsaker, ljusbrickor, krukor och dekorationer till exempel.  För flera år sedan köpte jag en betongstjärna här, stämplad med text och storebrors födelsedatum. Tyvärr har den utgått ur sortimentet och jag ville ha en till lilla A också. Då får man göra själv!

 

 

Så jag köpte formgummi, efter tips från Helena, och penslade och penslade på en utsågad trästjärna i rätt storlek. Nu, när svärmor ändå skulle blanda betong, fick hon prova att gjuta min stjärna och den blev jättebra! Nu behöver jag bara en till och sedan stämpla text på dem.

Idag är det så där grått och disigt igen och regnet hänger i luften. Barnen är på dagis några timmar och jag ska pyssla på inför marknaden. Igår byggde maken och svärfar ett marknadsbord med väggar och tak, men jag hoppas taket inte behövs!

 

 

Det positiva med vädret, förutom att jag utan dåligt samvete kan stanna inne istället, är att det blir allt grönare och finare för varje dag. Tyvärr tror jag att anledningen till att rådjuren låtit bli våra tulpaner i år är att de helt enkelt tappat gnistan, tulpanerna alltså, vi har nämligen bara fått blad, inga knoppar syns till. En påsklilja har vi däremot fått.

 

 

Vad tråkigt att det blev så grått väder till helgen! Visseligen har vi haft att göra ändå, men det har inte blivit någon grillning eller särskilt mycket annan uteaktivitet.

 

 

I veckan tog vi ju ner en björk på tomten. Det blev bra och även om den var rätt tanig blir det en del ved av den. Och så har jag sparat tre stumpar av stammen för att eventuellt kunna göra pallar av i framtiden.

 

Igår hade jag en riktig husmorsdag, jag kokade rabarbersaft och rabarberchutney och så bakade vi banankaka som vi tog med till efterrätt hos barnens farmor och farfar. Men den stora händelsen i helgen var att storebror drog ut den fjärde lösa tanden. Nu har han inga framtänder uppe och ser rätt kul ut.

 

 

När jag fyllde år fick jag presentkort på lite olika ställen. Det är verkligen toppen med presentkort, pengarna kan liksom inte gå åt till mat eller något annat trist. Lagerhaus ska jag till och några olika klädbutiker. Jag önskar vi hade Granit här i stan, men jag få se fram emot deras webshop istället.

 

 

Här är lite smått och gott från just Lagerhaus. En ny tillbringare till kall saft under soliga sommardagar, med matchande glas, en fin bricka och papperssugrör till det. Skålar kan man aldrig få för många av, en somrig handduk med fjärilar och budgetvarianten av de stilrena diskmedelsflaskorna. Trälådan skulle jag behöva många av, eller någon annan typ av låda att ha papper och annat i på de nya hyllorna i arbetsrummet.

Varje vår de senaste åren har jag funderat på nya utemöbler. Just nu har Ikea tre fina favoriter, Falster, Ängsö och Sunderö. Men förrutom att det är en ekonomisk fråga så har vi faktiskt vår fina kökssoffa, som både har plats för förvaring och rymmer många rumpor. Och vi har vårt gamla köksbord, med dubbla iläggsskivor som behövs ibland. Så även i år slutar det med att vi fortsätter äta vid våra gamla möbler, som egentligen inte är avsedda för utebruk.

 

 

Det blir nog inte mycket nytt till trädgården alls faktiskt, både som sagt av ekonomiska skäl och för att trädgården faktiskt inte är prio ett för mig. Lättskött ska det vara. Ett par blomkrukor och lite örter på altanen gör jag alltid i ordning, men annars är det väldigt prestigelöst hos oss. Rabarber, gräslök, jordgubbar, bärbuskar och fruktträd räcker långt! Och kanske blir det ärtor, rädisor, morötter eller något annat lättodlat tillsammans med storebror.

 

Visst tycker jag om att göra fint ute, med lyktor och krukor, men det ska vara enkelt och inget man behöver bära in och ute beroende på väder. Just nu är bara möblerna framplockade och vi har hunnit sitta ute och äta en gång. Så snart det blir lite varmare ska jag plocka fram mer av sånt som gör det mysigt.

 

 

 

 

Jag gillar ju sånt som glänser och gnistrar och tycker nästan att det är något magiskt med skimrande tyger, pärlor, smycken, tapeter, papper, you name it. Mitt motto är "det kan aldrig glittra för mycket, bara det är rätt".

 

En riktigt kall vinterdag då solen lyser och snön är gnistrande vit är bland det vackraste som finns. När jag skulle fota till temat hade jag ändå lite svårt att komma på hur jag skulle fånga det. Nu när jag skriver kommer jag på många fler idéer, men dom får jag spara på.

 

 

Det naturligaste för mig är pärlor, kopparsprayade prylar och omtyckta smycken. En vacker silverkedja, alldeles ny och gnistrande, precis som de nyfunna pärlorna i silver och koppar som påminner om den isande snön när solen faller på dem.

 

Men som jag skrivit tidigare så återfinns det metalliska i nästan alla rum hos oss. I badrummet är det våtrumsmattan som har glitter i sig och gnistrar när spottarna lyser. Vi har tapeter med metallinslag både här och där. Lampor, prydnadsföremål, kristallkronan i köket, det skimrande silvergrå tyget som döljer all förvaring i hallen. Metalliskt passar mig, jag ser fram emot att se hur andra tolkar temat och förmodligen får jag massor av inspiration!

 

 

 

Jag jobbar på med smycken och tavlor till marknaden jag ska vara med på. Det är första gången jag provar på något sånt, att sälja någon annanstans än via kontakter eller nätet. Jag är osäker på om målgruppen är den rätta, men det blir intressant att prova.

 

 

Idag har jag dessutom gjort klar den här beställningen, "MOD" på en bricka till ett armband. Och snart kommer de som ska hjälpa oss att ta ner en björk på tomten. Synd att majbrasan redan varit. Det kommer bli en hel del ris att ta hand om.

 

Att-göra-listan är lika lång som vanligt, konstigt vore väl annars eftersom den ständigt fylls på med nya projekt. Samtidigt vore det skönt att kunna beta av den och bara vara, utan saker som hänger över en. Även om det är sånt som jag valt själv och projekt eller idéer som inte alls är nödvändiga så vill jag. Men tiden räcker inte riktigt till.

 

 

Det som oftast får stryka på foten är då sånna här stunder, att just bara vara, slappna av och njuta av egentid, lugn och ro, sol som värmer på armarna, om så bara för en kort stund. Jag vet att jag borde bli bättre på att inte göra nånting alls utan att känna mig stressad.

 

Det som står på överst på listan idag är smycken, fota, blogga (check!), plocka undan och diska, vika tvätt, planera matlista och äta lunch innan barnen ska hämtas från dagis. Sedan hoppas jag på ännu en varm och solig eftermiddag med mellis ute. Jag har nämligen sett på vädret att kylan är på väg tillbaka, då gäller det att passa på att njuta lite extra.

Det var en skön solig måndag att vakna till idag, tvätten hänger ute och jag hoppas den hinner torka innan kvällen. Om en timme ska jag på "avslutningssamtal" på förskolan, storebror börjar förskoleklass till hösten, hur svårt det än är att förstå.

 

Idag har det varit en fysisk söndag så här långt. Direkt efter frukost blev det en joggingtur med cyklande storebror till sällskap, följt av första hemmapasset med nya hantlarna. Jobbigt men inte fullt lika fokuserat som träningen är när man inte har hela familjen kring sig.

 

Efter lunchen gick vi ut och planterade en ny vinbärsbuske och jag har rensat runt alla gamla buskar. Nu är armarna möra och benen skönt trötta och jag räknar med träningsvärk till veckan.

 

Det blev en bloggvecka med rekordmånga recept här inne, här kommer nämligen ett till. En rätt som jag ätit på eller någon dag kring min födelsedag så länge jag kan minnas. Som vanligt är det dåligt med mått i recepten från mig, jag kör på känsla även här. Det blir säkert bra för er också om vi väljer att prova, det är smaker som liksom inte kan bli fel oavsett om man tar mer eller mindre av det ena eller andra.

 

 

 

En fläskfilé

En stor ask vitlöksost

ca 25 gr smör

Krossad grönpeppar efter smak

Champinjoner i skivor

 

Helstek fläskfilén i stekpanna tills den är färdig rakt igenom, salta och peppra. Rör under tiden ihop osten med smöret och krossad grönpeppar. Stek också champinjonerna i smör med salt och peppar. Ta köttet ur pannan och skär skåror, ca 1-2 cm mellan varje. Pilla ner lite oströra i varje skåra och klicka resten över. Strö svampen på och omkring köttet och gratinera i ugnen tills det ser gott ut.

 

 

Servera med grönsaker, exempelvis en tomatsallad eller grön sparris och valfri potatis. För mig är det självklart med potatispuffar, eller potatiskroketter som det kanske heter egentligen. Precis som det varit varje födelsedag.

"Hemma hos" igen, bilder från ett annat hem, samma hem den här gången som i julas. Den här gången är det vår med nya kuddar i soffan och pelargoner i köksfönstret.

 

I lördags var vi här och firade födelsedagar med tårta och en massa annat gott. Brio och Lego gick hem hos både stora och små och snart var det järnväg i hela vardagsrummet.

 

 

Fredag idag och jag ser fram emot min försenade traditionsenliga födelsedagsmiddag, fläskfilén jag nämnde häromdagen. För mig är det ledigt varje dag, men det är ändå lite extra skönt med fredagar. Den första i maj, en månad som har en del att leva upp till efter en alldeles för kylig april.

Dagens torsdagstema är stilleben. Jag fortsätter på mattemat och visar ett från köket. En ögonblicksbild från när laxen skulle göras i ordning. Fint där och då.

 

 

Jag vet inte riktigt om jag är någon stilleben-typ. Inte för att det är någon speciell typ av människor som pysslar med stilleben. Men vissa är ju onekligen bättre än andra på det. Och ibland kanske förutsättningarna kan vara bättre. Visst har vi en del arrangemang här och var, men de är inte många just kanske för att platserna att ha dem på inte är så många av olika skäl. Jag önskar mig i framtiden en bänk eller byrå eller någon slags förvaring att ha bakom soffan. En yta att ha fina saker på. När lilla A blir större och sakerna får ligga kvar och det inte är någon risk att ha en blomvas framme, i höjd med små barnarmar som tenderar att vara längre och framför allt snabbare än man tror.

 

Jag önskar jag var bättre på stilleben, det kan vara så snyggt och ändå ganska enkelt. Jag ser fram emot att bli inspirerad av dagens tema!

 

Recept igen! Men det är ingen risk att det här kommer bli någon mat- eller bakblogg. Jag måste bara bjuda på den här födelsedagsklassikern som jag äter varje födelsedag, och då och då däremellan förstås. Det är faktiskt så att jag har ätit samma födelsedagsmat så länge jag kan minnas. Inte alltid just på födelsedagen, men alltid någon dag där i kring. Varmrätten kan jag dela med mig av någon annan gång, den förtjänar ett eget inlägg, vitlöks- och grönpeppargratinerad fläskfilé, så god! Efterrätt har jag faktiskt ingen återkommande. Men här kommer alltså förrätten och det är knappt jag vill kalla det recept, det är så enkelt och jag har inga mått utan kör på känsla. Känslan är rätt bra så här efter 34 år!

 

 

Mosa avokadon och blanda med strimlad rökt skinka. Rör ner en klick creme fraiche och smaksätt med italiensk salladskrydda och pressad citronsaft. Ät och njut! Jag minns att förrätten ibland serverades i de tomma avodadoskalen och ibland i snäckskal! Behöver jag säga att det var på 80-talet?